Huppleken


Huppleken är en mycket ålderdomlig dans som bevarats i Floda. Den är en föregångare till dagens polska.

I Europa på 15- och 1600-talen dansades polskan i två delar. Först en tvåtaktsdel, sen en runddans på fläck i tretakt. Tvåtaktsdelen föll bort och försvann undan för undan. Och på 1800-talet hade den försvunnit nästan överallt, utom i Dala-Floda!

Maximilian Axelsson gjorde en resa genom ”Vesterdalarne”, som startade i Floda den 1 juli 1853. Han skriver i sin reseskildring om en mycket speciell dans från Floda: ”Huppleken”.

På den tiden dansade man den ursprungliga varianten, där man började med ”Huppen”, då pojkarna hoppade och gjorde sig till för kullorna, och sen övergick till en kringellek parvis runt på fläck.

Den dansades på bröllop och andra tillfällen då ungdomar träffades. Och naturligtvis dansades den på Norsbron i Floda den andra helgen i juli, där man ställde till med dans, då kullorna kom hem på byn från fäbodarna. Man sa förresten inte dansen, utan man skulle på leken, ”letjen”.

Dansen på Norsbron förbjöds vid sekelskiftet 1800/1900 och Huppleken höll på försvinna i glömskans hav. Men när man i början av 1900-talet började fira Komidsommarfesten den andra helgen i juli, så återupptogs Huppleken, som en uppvisningsdans. Då lade man till några turer av andra gamla kroklekar och kringellekar, så att det blev en uppvisningsdans i flera turer.

Perjons Per tillsammans med Olof Tillman d.ä., som hade musiken, satte ihop dansen med hjälp av ett äldre par, och enligt Perjons Per framfördes den för första gången på Komidsommarfesten 1906, och enligt Tillmännen 1904.
På 1920-talet lade man till den sista turen: ”Flopolskan” i dess nuvarande form.

Huppleken blev oerhört populär och uppmärksammad i folkdanskretsar, mycket på grund av dess ålderdomlighet och myterna runt Huppleken. Den spreds runt om i Sverige, och Floda Folkdansgille har bevarat dansen ända in i våra dagar. Denna dans, som var så väldigt ålderdomlig redan på 1800-talet.

perjons_hupplek

hupplek-08

fantazi giyim